Hon stod framför spegeln på rummet och lät kroppen sakta genomstrålas av ögonens skarpa blick. Hon var inte nöjd med det hon såg. Hennes ansikte fick första omgången av kritik. Ögonen var tråkgrå och påminde mer om en slaktgris likgiltiga blick än en människas. Kindbenen, ja vilka kindben? Hon tyckte det var så snyggt med kindben, men ändå kunde hennes egna inte förmå sig att ens kika fram lite. Brösten var som pyttesmå begravningskullar för obetydliga personer.
Hon tog med en djup suck på sig kläderna och gav spegeln en sista blick och slängde ur sig tanken "Fan vad ful jag är" som studsade mot spegeln och rakt in i hennes hjärta.
Älskar beskrivningen "Ögonen var tråkgrå och påminde mer om en slaktgris likgiltiga blick än en människas. Kindbenen, ja vilka kindben? Hon tyckte det var så snyggt med kindben, men ändå kunde hennes egna inte förmå sig att ens kika fram lite. Brösten var som pyttesmå begravningskullar för obetydliga personer." Mycket fint, mycket bra! :)
SvaraRadera